När man vant unghästen vid sadeln och vid att man spänner gjorden,så börjar man med att göra hästen oemottaglig för störningar. Knackar på sadeln,lyfter stigbyglarna och låter dem dunsa lätt mot hästens sida och jag rycker och drar i sadelhornet. Detta upprepar jag från båda sidor tills hästen i lugn och ro låter det ske. Även att lägga vikt med händerna i stigbyglarna både på vänster och höger sida är mycket viktigt.
Nästa steg är att vänja hästen vid att något kommer uppifrån-ryttaren. Även ljuden som uppstår när man sitter upp,en fladdrande jacka eller en näsduk som dras upp. Många hästar som inte lärt sig detta reagerar fullständigt överraskande och panikartat med flykt.
Jag brukar använda en lång pisk eller pinne med en platspåse fastbunden i toppen. På någon eller några meters avstånd börjar jag lätt vifta med påsen tills hästen inte reagerar oroligt eller med rädsla. Jag arbetar mig successivt närmare och närmare tills jag slutligen kan beröra hästen överallt med påsen-framben,bakben,hals och kors. När hästen lärt sig att acceptera detta fladdrar jag även över sadeln. Upprepa gärna dessa övningar i några dagar och återigen-från hästens båda sidor.
Nu är det dags för huvudlaget,vid allt arbete använder jag en repgrimma, försiktigt men bestämt sätter jag nu på tränset med tränsbett (snaffle). Det bästa är om man i tid lärt hästen att frivilligt sänka huvudet vid lätt tryck bakom öronen,något man kan öva in varje gång man sätter på en grimma. På detta vis borde det inte uppkomma några problem när man första gången lägger på ett träns.
Har hästen vant sig vid bettet, så tränsar jag den dagligen vid allt arbete under sadeln. När jag tar av tränset efter arbetspasset så trycker jag återigen lätt bakom öronen så hästen frivilligt sänker huvudet.
Nästa steg är att fästa ett långt grimmskaft i repgrimman,inte i bettet,och beröra med detta på ben,bog och mage. Jag låter den känna hur det känns och att det inte är något farligt. Så att den inte senare rusar iväg i panik om deb kommer i beröring med till exempel långa tyglar.
När detta funkar och känns naturligt för hästen så hakar jag fast två långa grimskaft i bettet, i höger och vänster ring. Jag börjar långsamt med att vänja den vid styrningen och att stanna. Med lätt tryck och kommandot whoa får jag den att stanna upp, därefter får den att rygga några steg med samma lätta tryck i grimskaftet. Dessa tre övningar,styra lätt till höger och vänster,stanna och rygga upprepar jag nu från marken i tre dagar.
Nu behöver jag en assistent som hjälper mig. Jag har nu fäst tyglar i bettet och ställer mig i höjd med sadeln. Med vänster tygel för jag hästens huvud mot mig,jag sätter vänster fot i stigbygeln och hoppar upp och ner lite grann utan att skrämma hästen. Detta upprepar jag flertalet gånger ända tills hästen inte bryr sig längre. Därefter sitter jag upp,lägger över mitt ben på andra sidan,utan att sätta foten i stigbygeln. Jag klappar hästen lätt på halsen och sitter genast av igen. Detta upprepar jag tio gånger tills jag slutligen sitter kvar och låter min assistent försiktigt leda hästen framåt. Medan vi på detta sätt går långsamt framåt rör jag på mig i sadeln, till en början inte så mycket men sedan mer och mer.
En häst lär sig enbart genom upprepningar-i detta fall betyder det att den blir ledd i minst två dagar.
Nu kan assistenten gå lite på avstånd som han longerade. Jag börjar uppmärksamma hästen på mina ben. Jag fladdrar och knackar lite med skänkeln. Genom att smacka och lätt skänkel så travar jag igång. Träningspasset bör inte vara längre är 20 minuter. Den unga hästen kan inte koncentrera sig längre än så och man förhindrar på det viset att dne blir sur. Vi upprepar skritt och trav i två dagar, först därefter fattar jag galopp. Är dte svårt i galoppen går jag tillbaka till skritt och trav.